Så ska högskolans verksamhetsstöd vässas

Verksamhetsstödet ska de kommande åren bli bättre på att följa upp resultat och göra dem tillgängliga. Kvalitet, effektivitet och samordning lyfts fram i den nya treåriga strategiska planen för gemensamt verksamhetsstöd vid Malmö högskola.

Verksamhetsstödet vid Malmö högskola ska utvecklas och anpassas i linje med den strategiska plattformen och verksamhetens strategiska utvecklingsplaner. Stödet ska bidra till att de satsningar som pekas ut för perioden 2014-2016 i strategin för utbildning, forskning och samverkan kan realiseras.

De tre kommande åren ska verksamhetsstödet vid Malmö högskola särskilt fokusera på att utveckla uppföljning av och tillgängliggöra verksamhetens resultat.

Mål 2014-2016

  • Kvaliteten, jämförbarheten och tillgängligheten av verksamhetsuppföljningen ska förbättras.
  • Arbetsprocesser och enhetliga arbetssätt för olika funktioner ska arbetas fram eller utvecklas.
  • Samordningen och utbytet mellan de högskolegemensamma funktionerna och fakultetsstödet ska öka.

– Målet är att höja kvaliteten på Malmö högskolas verksamhetsstöd och öka effektiviteten för att minska de indirekta kostnaderna. Detta är en rejäl utmaning som kommer att kräva nya lösningar och arbetssätt, säger Paula Pragert, tf chef för gemensamt verksamhetsstöd.

Verksamhetsstödet vid Malmö högskola finns på flera nivåer i organisationen, dels finns ett gemensamt verksamhetsstöd, dels ett fakultetsstöd men det finns också teknisk/administrativ personal på institutionsnivå.

Stödet har tre olika uppgifter:

  • Att se till att högskolan uppfyller sin roll som myndighet genom rättsäkerhet i myndighetsövning och att skapa insyn och effektivt resursutnyttjande.
  • Att ge stöd till högskolans verksamhet inom utbildning, forskning och samverkan.
  • Att ge ledningsstöd och ansvara för omvärldsbevakning inom olika expertområden.

De avdelningar som har funktionsansvar i frågor där det finns medarbetare som arbetar inom funktionen även på fakultets- och institutionsnivå, ska så långt det är möjligt ta fram verksamhetsplaner för hela funktionen vid högskolan och inte avgränsa mål och aktiviteter till den egna avdelningen.

Ladda ner strategisk plan 2014-2016 för gemensamt verksamhetsstöd

Text: Lotta Orban

”Vi måste våga se och tillåta olikheter”

Vi måste våga se och tillåta olikheter. Det var huvudbudskapet i Starta dagenföreläsningen på temat bemötande på Nereus med Margareta Melin, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid KS.

Margareta MelinKan du föreställa dig hur Margareta Melin ser ut? Har du också en bild över hur hon är? Kanske även en uppfattning om hennes värderingar, intressen, sexualitet, religion och musiksmak? Då har du säkert också en bild av vad du förväntar dig av Margareta Melin och hur du skulle bemöta henne.

Under Starta dagenföreläsningen och våra övningar tar Margareta Melin med oss på en resa i vardagsföreställningars betydelse. Hon berättar om när hon som lärare för medie- och kommunikationsstudenter på Malmö högskola genomförde en stilövning eller övning i kritiskt tänkande. På en kurs under två veckors tid klädde hon sig i olika kläder och varierade klädstil. Hon bar tuffa eller ungdomliga kläder, kostym, niqab, hade kulturtantskläder, folkdräkt, sexiga kläder.

– Jag hade många gymnasiala studenter som jag upplevde hade brist på kritiskt tänkande, jag ville utmana dem, säger Margareta Melin.

De flesta av studenterna accepterade lärarens tilltag och undrade vem föreläsaren var, vilket perspektiv och värderingar hon hade.

– Det satte igång tankar kring hur en högskolelärare bör och inte bör vara, säger Margareta Melin.

Folkdräkt och slöja värst

Religiösa symboler som ett kors visade sig vara okej men inte slöja och palestinasjal, inte högklackat eftersom det visade sexualitet, Doctor Martins och Converse var ett tecken på att man försökte vara ungdomlig, kulturtantsymboler gick också bort. Men värst var en lärare som bar folkdräkt.

Kollegor reagerade på kläderna

Även kollegor reagerade på Margareta Melins kläder och stil. Beroende på outfit behandlades hon olika. Hon bemöttes med respekt eller skepsism, fick uppmuntrande eller ogillande blickar.

– Vi har en förförståelse som påverkar hur vi framställer oss själva och hur vi uppfattar andra. Vi måste se varandra. Möta varandra med ett öppet och nyfiket sinne, säger hon.

Medvetna möten och normkritisk blick

Vad innebär detta för oss medarbetare? Och på vilket sätt har det betydelse för Strategi 2020? Margareta Melin menar att det inte är en fråga om klädstilar. Det handlar om att vi som högskolemedarbetare ska vara medvetna om att vi alla bär förförståelser med oss och att de påverkar hur vi ser, bedömer och möter chefer, kollegor och studenter.

– Vi måste arbeta med möten, att skapa medvetna möten som bygger på respekt (saklighet, opartiskhet, tydlighet) och en likvärdig attityd.

– Vi behöver också ha en intersektionell syn och normkritisk blick, alltså våga se saker på nya sätt, säger Margareta Melin.

Margareta Melin utvecklar sitt resonemang.
– Vi måste tänka på hur vi arbetar, ha en pedagogisk variation, lärandeprocess och olika slags examinationer. Vi behöver också tänka på vårt förhållningssätt och se olikhet som resurs. Hur kan vi skapa kollegiala möten? Vi måste våga tillåta kreativa konflikter, våga se och tillåta olikheter.

– För att få engagerade medarbetare behövs stöd och resurser. Men det räcker inte med att du tänker att chefen borde göra si eller så. Allt börjar med dig själv. Du kan välja hur du tänker och agerar.

Värdegrundsarbete på högskolan

För att den strategiska plattformen Strategi 2020 ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt krävs ett genomtänkt arbetssätt och klimat. Förutom det pågående arbetet med att ta fram strategiska utvecklingsplaner pågår ett värdegrundsarbete dels bland chefer inom Malmö högskola, dels tillsammans med medarbetare.

Starta dagen är dialogmöten för medarbetare med fokus på Malmö högskolas kärnvärden och värdegrund. I höst har två möten på temat bemötande anordnats. Till våren är temat delaktighet.
– Starta dagen är ett sätt att ta upp kärnvärden och värdegrund, få upp värderingar och fördomar till ytan, sätta igång tankar hos och samtal bland oss medarbetare, säger Cristina Liljeroth, personalstrateg som tillsammans med Anna Holmberg, projektledare för Strategi 2020 har utarbetat dialogmöten.

Skulle du vilja göra något liknande på din institution, avdelning eller enhet? 
Kontakta Cristina Liljeroth, personalstrateg, så hjälper hon till att undersöka om det är möjligt, på vilket sätt och när.

Text: Lotta Orban